Idag höll jag i två 11 veckor gamla chiuahua(eller hur fan det nu stavas)valpar vid namn Siri (den ljusa) och Nalle (den mörka, duuh!). Jag är verkligen ingen hundmänniska. Men hey, man kan inte annat än smälta, gå upp i sin ljuvaste falsettröst och bara dö av kärlek för de små liven!

och nyss blev jag kallad:
"Norrländska blöjbarn som inte kan tolka smileys och med sociala fobier är inte ett dugg roliga. Bara trist patetiska.
Det rycker i mitt "peta-i-ögat"-finger. *tjoff*" av en 40 årig man...







(ColeKreviazuk, who are you?
scaar87@hehe.com är att föredra som föremål för konversation.)