Jag ser nästan mer fram emot den 2 januari än nyårsafton.
Då ska jag återigen träda in i rollen som Dr. Frank-N-Furter.
Denna gång på Högkvarterets musikalgalakväll.
Jag lovade mig själv att ALDRIG mer transa. Eller ja, "transa", efter att jag gjorde det i Umeå på bränbollsturneringen sista terminen (som vi självklart vann).
Men jag känner: vem annars skulle man vara?
Vem annan är lika queer och hysterisk?
Jag är dock osäker på hur jag ska få ihop liknande kläder. Det enda jag har är en motorcykeljacka.
Michael Westlund ska utan att vara medveten om det få bidra med skor för kvällen.
Jag ser fram emot att denna gång få inmundiga alkohol innan jag träder in i rollen.
Det kan underlätta.
Jag hoppas jag inte blir nedslagen på stan bara på vägen dit eller hem.

Juldagen - hemvändarkväll.
Klassikern.
Man träffar folk man försummat, och folk som försummat en själv.
Vissa har gått plus 10 kg, andra har gått minus.
Det är jobbigt att se när folk sväller alltså.
Jag får ångest.
Vissa har skaffat skitsnygga pojkvänner som tvivelaktigt trycker upp en mot väggen gång på gång.
Vissa dricker man under bordet.
Andra pratar om att de knarkar numera.
Jaha.
Trevligt.
Sex, sprit och knark.
Rock'n Roll alltså!?

Jesus har förstört våra liv.
Ja, det är sant.
Utan honom hade det inte funnits någon jul.
Utan honom hade denna hysteri aldrig startat.
Det som får människor att känna ångest, till och med ta sina liv.
Visst, kommersiella krafter har ju självklart förvrängt bilden av den kristna julen.
MEN ÄNDÅ.
Utan Jebus Jesus son of Adam and Mary, Kristus -- ingen jul.
Ingen jul - ingen ångest, fylla, våld, död.
Visst, jag tänker också på mina nära och kära idag. De som dött.
Hur tacksam jag är för att jag lever etc etc etc.
Jesus har förstört våra liv, och jag kommer ALDRIG förlåta honom.

Det där med att få en man i julklapp verkade ett tag i går nästan vara sant.
OM jag varit 25. Då hade jag blivit slukad med hull och hår. Tydligen.
Så i år önskar jag mig istället tre års livserfarenhet och en annan siffra i passet.
...Snälla Tomten, ge mig ålder och visdom...
Annars känner jag mig spottad i ansiktet av livet igen.
Kissad på efter att jag blivit relationsnedslagen.
Jesus har förstört våra liv.
Jesus (och min ålder) har förstört våra liv!

Jag säger Hej, och på återseende
(Ett God Jul vore att spotta i glaset, och jag är inte den som spottar i glaset)
(Nej, mitt liv är inte så hemskt. Jag kommer ha det trevligt idag. Faktiskt.)

Reflektioner över året som gått, såhär en dryg vecka innan det är över:
Kan delas in periodvis efter vilken man som varit aktuell just då.Före- och efter Sebastian känns ju ganska enkelt.
Året kanske började med en liten förälskelse/crush och fick NÄSTAN, sånär på någon månad, sluta i en annan.
2009 kanske var ett händelserikt år ändå.
Jag minns det bättre än 2008.
Kanske för att 2008 är typ två år sedan snart?

Kära dagbok,

idag har jag ätit lussekatter till frukost, tittat på medeltidssmycken och pilbågar, ätit en kabanoss gjord på hjort och sedan ätit bacon-champinjon och gorgonzolaostsås till färsk pasta, duschat, tittat på Avatar, ätit en smörgås med julskinka, druckit ett glas glögg med en skvätt mörk rom i (ny favorit) och filosoferat över livet.


hejdå

Vinterinspiration

Aldrig förr har väl ett album haft SÅ många låttitlar som kan appliceras direkt på en människa just nu.
"Jag kan inte skilja på"
"Hur ska det gå?"
""Tyck synd om mig nu""
"Säg ingenting till mig"
"Vem lämnade vem"
"Jag vet vem jag är när jag är hos dig"
"Med ena foten utanför"
"Jag ska sakna dig imorgon"
"Fritt Fall"

Nio av tio låttitlar appliceras på mig själv. Endast "Lät du henne komma närmre" känns oapplicerbart. Det är ju helt sinnessjukt hur hjärnan fungerar i jobbiga situationer.
ALLT applicerar jag på mig själv. Låttitlar, texter, bilder.
Melissa Horns senaste album "Säg ingenting till mig" är som en fullträff rakt på solarplexus.
Så jävla löjligt.
Men krävs en genomlyssning!
(om detta varit för ett halvår sedan hade det bara varit åh så töntigt och ingen känsla för musiken hade infunnit sig.)
Tänk vad lite erfarenheter kan göra med en människa!

Hur gör man när man saknar
fast man inte får?
Hur gör man när hela kroppen gråter
fast man inte ska?
Hur gör man när alla säger nej
fast man vill ja?
Hur tänker man när man egentligen inte borde
fast man inte vill annat?

gotta work it out

Okej, jag är en jävla surfitta ibland.
Det erkänns.
Jag ska sluta klaga en massa innan jag gjort saker och ting (typ Idolfinalen för 15 000 personer)
För det är en jääävla egoboost.
Särskilt kul är det när man faktiskt också tycker själv att man såg bra ut i tre sekunder i bild (högra hörnet för den som inte fattar)

Efter nyår kommer det nya livet att börja.
Faktiskt.
Det måste.
Hardcore stretch tre dagar i veckan.
Någon form av fettförbränningsträning utöver skolan: typ cykling eller joggning.
Måste hitta ett extrajobb.

Pengar, vighet och en plattare mage.
Sedan blir livet tip top!

Idag känner jag mig lite sådär småfet.
Småfet och äcklig.
Jag var på väg att ramla också i föreställningen.
Hala fötter. Svettiga.
Svettig, småfet och äcklig.

Tänk om tomten kom med en real life pojke inslagen i cellofan på aftonen.
Det vore nåt det.
Annars vet jag att jag åtminstone kommer få en hårfön och nya lurar till iPod.
Alltid nåt.
Det enda jag är i behov av just nu.
En hårfön.
Ett par nya lurar.
En stadig man.

Utan att jag märkt det så har i princip alla trätt in i förhållandets skugga.
Då menar jag verkligen alla.
Det finns inga undantag.
Känns det som.
Är det för att jag själv står ensam igen?

Har svårt att sova på nätterna.
Ligger och vrider.
Tänker.
Längtar tillbaka.
Tomt.

Idag när vi satt några stycken på Muffin Bakery satte sig en kvinna bredvid oss som inte kunde vara tyst.
Missförstå mig rätt.
Osvenskt blandade hon sig i vår diskussion om män.
"En man är antingen en åsna eller en häst".
Hur menar du?
"Antingen följer han utan åsikt, eller bara sätter sig på tvären. Eller så är han driven, stark, medveten om sin pondus."
En generalisering javisst. En ganska dålig sådan också. Men ändå kändes det rätt.
Kvinnan med plåstret på kinden och skitful uppfluffad papiljottfrisyr sa något viktigt.
Hon tyckte det var spännande att höra mig, som ung man, sätta fingret på problemet själv.
Någon hon sällan hört förr.
Hon borde ändå veta. Hon, 55+ (enligt henne själv) som jobbade som hacker-expert; programmerade program som hackers inte skulle kunna bräcka. Omgärdad av hästar och åsnor.
Självklart gillade hon hästen bäst.
Ponyplay it is!

Första Advent.

"Fira" med bakfylla, gammal lasagne, havssalt & gräddfilschips med dill&gräslöks-dip, hallonsaft och 3 för 10-stycksaker.

Drömmer om pojkvän, pepparkakor, ostar och sitta-tätt-i-soffan-och-dricka-té

"Det finns ingen rättvisa när det gäller dejting. sorry."
Sa någon.
Har det blivit så brutalt?
Vad har jag missat?
Har jag varit lika brutal?
Är jag lika brutal?

Det är en månad kvar till jul.
Så fort ett år kan gå.

Du hade tänkt sa du.
Det var innan du åt fullkorspasta med tre klickar smör och ketchup.
I brunrandig tröja, mörkblå friluftsbyxor med dragsko och små reflexer på vaden.
Det var innan jag inte kunde sova.
Innan jag bad dig säga vad det var du tänkt på.
Innan allt kändes jobbigt men självklart.
Innan du kunde göra mig. Jag kunde göra dig.
Luktade dig i nacken.
Du frågade ifall jag försökte att memorera hur du doftar.
Citrus, patchouli, Ylang Ylang.
Jag måste ha somnat någon gång vid två.
Jag minns att sista gången jag somnade bredvid dig så var det du som snarkade.
Du ville för sista gången ligga riktigt nära.

Helgen har spenderats i dansens tecken.
Föreställning fredag (Kamuyot - BRA!), lördag (Svenskans avgångselever i egen föreställning - VÄRDELÖST!) och söndag (Cullbergbaletten - FANTASTISKT!).
Känner sig upprymd, det gör man.
Inspirerad. Ja.
Koreograferar nu i huvudet.
Till våren måste produktiviteten kicka igång!

*Kitschorgasm*

Woho!
Nu har jag gjort mig av med månadens budget en vecka innan CSN:ing igen!
*jätteglad*

Igår "fyndade" jag ett par nya boots.
Boots är kul.
Köpte mina första i ettan på gymnasiet. Vågade aldrig använda dom ordentligt.
Det tog mig sex år till innan jag insåg att jag nog vågar det ändå.
Nu är det liksom favoritskor.
Fast, jag är fortfarande lite rädd att använda mig av plagget ibland.

En annan kul sak är Heroes säsong 4, Marvel comics nedladdning varje söndag för veckans skörd av comics och att på helgerna få använda sig av sina vanliga kläder och känna sig lite normal.

*dör*

Följande vecka har utspelats i dansfilmens tecken.
Lite smuts.
Lite naket.
Lite häst.
Lite dans.
Whorse helt enkelt.


Länk kommer senare när den är premiärvisad etc etc etc.

Två konstiga händelser innan 10:

1. En skata och en kråka pickar sönder halsen på en mindre grå fågel som krampaktigt försöker att vända på sig, då den ligger på rygg. Vilt kackel i träd och buskar från småfåglar som troligtvis skriker: SLÄPP HENOM!
Första gången jag sett dessa vanliga, men ack så förfärligt äckliga, fåglar behandla sina meddjur på liknande sett. Från och med idag hatar jag skator och kråkor ännu mer (vi kan även nämna att jag för två veckor sedan såg tre kråkor på min innergård i storleken "liten hund").

2. Höggravid kvinna SPRINGER på trottoaren, drar ur ena hörluren ur örat. Frågar mig:
"Är du jagad av Mix Megapol?"
"Nääe?!" får jag ur mig innan hon springer vidare.

"Overtraining is a physical, behavioral and emotional condition that occurs when the volume and intensity of an individual's exercise exceeds their recovery capacity. They cease making progress, and can even begin to lose strength and fitness."

HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL MIN VÄRLD JUST NU.

Nåväl, helgen spenderas sängliggandes för att vila extremt trötta muskler.
Heroes och chokladglass från Sia piggar upp när man är mansfri till söndag kväll.

11/10

Idag fick jag dina extranycklar.

Utdrag ur Törst (Sarah Kane)

Och jag vill leka kurragömma och ge dig mina kläder och säga till dig att jag gillar dina skor och sitta i trappan när du tar dig ett bad och massera din nacke och kyssa dina fötter och hålla din hand och gå och äta en bit och inte ha något emot att du äter upp min mat och träffa dig på Rudy's och prata om vad som hänt under dagen och skriva ut dina brev på maskin och bära dina kartonger och skratta åt din paranoja och ge dig kassetter som du inte lyssnar på och se bra filmer och se usla filmer och klaga på radioprogrammen och ta kort på dig när du sover och gå upp tidigt för att köpa kaffe och bagels och wienerbröd åt dig och gå till Florent och dricka kaffe vid midnatt och låta dig ta mina cigaretter och aldrig kunna hitta någon tändsticka och berätta för dig om teveprogrammet jag såg igår kväll och ta dig till ögonkliniken och inte skratta åt dina skämt och vilja ha dig på morgonen men ändå låta dig sova en stund och kyssa din rygg och smeka din hud och berätta för dig hur mycket jag älskar ditt hår dina ögon dina läppar din nacke dina bröst din röv din
och sitta i trappan och röka tills din granne kommer hem och sitta i trappan och röka tills du kommer hem och oroa mig när du är sen och bli imponerad när du är tidig och ge dig solrosor och gå på din fest och dansa mig sanslös och vara ledsen när jag har fel och lycklig när du förlåter mig och titta på dina fotografier och önska att jag alltid hade känt dig och höra din röst i mitt öra och känna din hud mot min hud och bli rädd när du är arg och ditt öga blivit rött och det andra ögat blått och ditt hår åt vänster och ditt ansikte orientaliskt och säga till dig att du är underbar och krama dig när du är orolig och hålla om dig när du mår dåligt och vilja ha dig när jag känner din lukt och förolämpa dig när jag är hos dig och gny och gnälla när jag är hos dig och gny och gnälla när jag inte är det och söla över dina bröst och omsluta dig om natten och frysa när du tar filten och svettas när du inte gör det och smälta när du ler och lösas upp när du skrattar och inte fatta varför du tycker att jag är avvisande mot dig när jag inte är avvisande mot dig och undra hur du kan tro att jag nånsin skulle kunna avvisa dig och undra vem du är men acceptera dig i alla fall och berätta för dig om vallpojken som förtrollades av ett skogsrå och som flög över havet för att han älskade dig och skriva dikter till dig och undra varför du inte tror mig och ha en känsla som är så djup att jag inte kan sätta ord på den och vilja köpa dig en kattunge som jag skulle bli svartsjuk på för att den skulle få mer uppmärksamhet än jag och hålla dig kvar i sängen när du måste gå och gråta som ett barn när du till slut gör det och utrota kackerlackorna och köpa presenter till dig som du inte vill ha och lämna tillbaka dem igen och fråga om du vill gifta dig med mig och du säger nej ännu en gång men fortsätta fråga för att även om du tror att jag inte menar det så gör jag det har alltid gjort det sen allra första gången jag frågade dig och vandra genom stan och tycka att den är tom utan dig och vilja ha det du vill ha och tycka att jag håller på att förlora mig själv men vet att jag är trygg hos dig och berätta för dig om mina sämsta sidor och försöka ge dig det bästa jag har av mig för du förtjänar ingenting mindre och svara på dina frågor nä jag helst inte skulle vilja berätta sanningen för dig när jag verkligen inte vill det och försöka vara ärlig för jag vet att du föredrar det och tro att allt är slut men hålla mig kvar i bara tio minuter till innan du kastar ut mig ur ditt liv och glömmer vem jag är och försöka komma dig närmare för att det är vackert att lära känna dig och väl värt ansträngningen och tala till dig på dålig tyska och ännu värre hebreiska och älska med dig till klockan tre på morgonen och på något sätt på något sätt på något sätt på något sätt förmedla nånting av den / överväldigande odödliga oemotståndliga kompromisslösa alltomslutande alltberikande sinnesutvidgande ständigt pågående aldrig upphörande kärlek som jag känner för dig.

Ok, jag fyller 22.
Vi kan fira det med lite höstinpspiration:

Nu har det varit tyst sådär igen.
Kallt börjar det också bli.
Sprakande om kinderna.
Såg Törst.
En monolog var skrämmande vacker.
Citat följer annan dag.
När jag känner mig manad.
Hur kunde skrivandet bli så ointressant helt plötsligt?

Har inte skrivit något på 12 dagar.
Kärlek kom liksom i vägen.
Har inte läst på två månader.
Att somna nästan direkt när man lagt sig är det nya svarta.
Ändå är jag ständigt trött.
Ont i kroppen börjar jag också få.
Men skitsamma.
Jag lever och frodas.
Det ÄR fantastiskt.
Hösten började bra.
Det ÄR "min" höst.

WILL DEFIEL for JTC from Bell Soto on Vimeo.

Sittandes på perrongen.
Gråter på Thorildsplan.
Tillsammans.
Känns jävligt mäktigt.

Caroline Winberg och Jag

När jag cyklade genom Valhallavägens lund kunde jag inte låta bli att tänka på dig.
Och på att det verkligen börjar bli höst.
Nu.
När jag kom till slutet.
Vid Gärdet
satt hon på en parkbänk
Caroline Winberg.
Rökte en cigg.
Hade på sig en jeansväst som såg sådär modebloggig ut.
Pratade med en mörkhårig kille.
Hon var verkligen skitsnygg. Precis som på bild.

När jag cyklade hem igen så var det mest mörkt.
Regnade gjorde det också.
Ett sånt där skitjobbigt regn som gör håret slickat mot skallen.
Som inte känns förrän man stannat och det börjar droppa ner i ansiktet.
Jag såg troligtvis förjävlig ut.
Det spelar ingen roll.
Det är mycket som inte spelar så stor roll just nu.
Och det är jävligt skönt ska jag berätta för dig.

Rufus och Jag

Cigarettes And Chocolate Milk, these are just a couple of my cravings.
Tror det var det som fick mig på fall.
Drömmen om något annat.
Förutom Poses har han gjort en fantastisk inspelning av Judy Garlands konsert på Carnegie Hall.
Där sjunger även den fantastiska Martha. She wish she was born a man i en annan låt. Rufus säger: Zing, went the strings of my heart.
Rufus och Jag. Buksvågrar.
Ja, jag har Det med någon som gjort Det med honom. Och, det kan tyckas som något betydelselöst och onödigt att förtälja. Visst.
Men jag känner att det ändå känns viktigt när Jag har Det med någon, som gjort Det med honom.
Om det dög för honom, så kan jag ju berätta att det mer än duger för mig.

Balettakademien har länge varit känt för att "inspirera och väcka lusten".

Alla har vi uttryckt oss på olika sätt och vis,
men vilket Ackispar har knullat på skolan?


Jag känner mig som en stolt Jesus-son av mamma Maria och pappa Josef!

Once I was a serene teenage child.
Once I felt your cock against my thigh.

Komplexa relationer är inte speciellt kul längre.
Alltid hamnar jag i trekantens mitten.
Klämd mellan.
Förstörd.

Imorgon börjar den första riktiga skolveckan.
Fokuspokus!

Jag har återfått datorn idag. Och lämnat in cykeln på reparation.
Väntar på CSN-pengar så jag kan köpa en ny susp, eller kanske två.
Det behövs.
Alla tre saker.
Det känns som att hösten börjat bra med en trevlig mjukstartsvecka och det fantastiska beskedet att vi många lördagar framöver kommer dansa för Cullbergbalettens pedagoger och dansare.
På lördag blir första passet för hösten, följt av Parkteatern med samma kompani, sedan klassfest i Skarpnäck med Balettakademien åk 2 och Danshögskolan åk 2.
Mjau!

Eftersom att min dator nu varit inlämnad på reparation/reklamation i en dryg vecka så har Er favoritbloggerska inte skrivit så mycket.
Sneakersen som bloggades om i förra inlägget blir inköpta idag, efter det första jobbpasset.
Ja, jag blev med jobb. Jättekul. Jätteskönt.
Telemarketing Woop Woop.
Tjäna pengar, kanske fem lax, kanske betala tillbaka skulden till föräldrar så fort som möjligt.
Åka till NYC i vår, ta en långweekend. Kanske sportlovet.
Börja få rätsida på ekonomin helt enkelt och leva lite mer normalt.
Men, först, skorna.
Och skolstart på måndag.

Victor köpte NÄSTAN dessa till mig idag tack vare att det är så synd om mig som lämnat in min dator på reklamation och eftersom att jag tjatat om dom ett tag (Jag tror att det var anledningarna i alla fall).
Storlek 43 är dock lite för stort.
Men ett pris på 540 kr på Black Market kanske det nästan ändå är värt?
Har kostat 1800...
JAG VILL HA! JAG VILL HA!
Åh, de vore så fina på mina små nätta dansarfötter.

Napola: Führerns Elit, Kids och Ken Park