Jag blir INTE krögare till sommaren.
Fan!

Vi går alla under de anala besvärens burka:

"jag måste gå och blöda/sova nu"

du är inte ensam min vän!
Testa min vän Ac3 Comfort! Fungerar utmärkt!

Idag vistades jag utomhus för första gången sen i fredags kväll. Yeey!
Jag gick från lägenheten till en förbeställd taxi, och från taxin till tåget.
HeheheZzzZ.
Nu sitter jag på tåget.
Det är ju kul att de nya (sen två år tillbaka) tågen har eluttag på handikapplatserna så att de handikappade ska kunna ladda sina permosar, och jag min dator.
Tågresan blir roligare då. Både för de handikappade och för mig.

Om en timme blir det offentligt.
Mitt i lågkonjukturen.
VIKTORIA OCH DANIEL FÖRLOVAR SIG!
Konseljen sker just nu.
Avslöjandet bör komma om en timme.
ETT KUNGLIGT BRÖLLOP!

Tanterna skriker av lycka.
Jag med.
Eller nåt.
Hoho.

THIS IS HOW REAL GIRLS PARTY!

(klicka på bilden)

LOLZ

Så var första försöket från min sida att se hela Oscars över. Nu har jag ju i och för sig sovit sex timmar, men ändå.
Jag däckade när Natalie Portman och Ben Stiller som Joaquin Phoenix skulle presentera.
Natalie Portman hade topp tre snyggast klänning.

1. Natalie Portman i den rosa fantastiska kreationen.

2. Sarah Jessica Parker i Dior Haute Couture, med den fina kommentaren på röda mattan:

- Sarah, what are you wearing?
- Oh, it's just Dior Haute Couture...

3. Penelopé Cruz i 60 år gammal Balmain vintage


Jag gillade tilltaget med att varje nominerad till skådespelarpriserna fick sin nominering uppläst av en annan skådespelare. Personligt, och amerikanskt snyftigt.
Självklart var det fantastiskt väntat att Heath Ledger skulle få priset postumt, men jag hade hellre sett en söndergråten och förstörd Michelle Williams ta emot priset med dottern Mathilda i handen. Då hade det liksom varit fullbordat.
För övrigt fick jag gåshud av Dustin Lance Black tal efter att ha fått pris för manuset till Milk.
Emile Hirsch var också en av de snyggaste männen på röda mattan.
Aah, denna kitschiga gala med ett överdåd av musikal som tema genom hela skiten.
KAN DET BLI BÄTTRE IN THE OSKARPOSKARWORLD?



THE MUSICAL IS BACK!
bög

Sånna här dagar är till för att ha ångest, GRAV sådan. Verkligen skrämmande obehaglig ångest över framtiden (om jag inte får ett jobb inom kommande månad).
Jag ska till grekland i två veckor i början på juni...
det innebär att om jag börjar jobba den 1 juni kommer jag hinna jobba ungefär 12 dagar... sen kommer jag tillbaka i början på juli, då ska jag leva hela juli fram tills jag får min första lön, som kommer vara halva juni bara, som sedan ska räcka HELA augusti.
You do the math!
Det finns ingen.
Ingen logik, inget vett.
Jag kommer att få prostituera mig, jag vet det.

Förlåt
för att jag kanske kommer krossa dig
för att du kommer ha ont, av mig
för att det aldrig var något jag ville
för att du försvann längre bort
särskilt igår

Förlåt
för att jag
knullade bort oss i en tvättstuga

Det var inte värdigt dig
men kunde inte hjälpas

Jag vet inte vad som egentligen är mest disturbing:

• det faktum att han besvarar frågor jag inte ens ställt.
• att han enbart har två intressen i sitt liv: resa och sex (sexresor kanske? till Thailand? Jag borde fråga).
• att han tror att jag överhuvudtaget kommer besvara hans meddelande.
  
• att han har ett copyright-tecken efter sitt "namn".
  
  

Things to do i the near future:

• Ha sportlov
• Ta hål i ett öra, förslag på vilket? (vilken är det som symboliserar bög? jag har hört både vänster och höger, vet någon det rätta svaret? (jag kan ju självklart inte ha i bögörat))
• koreografera på lovet (det är nu vi gör sådant vi skjutit upp under de första sex veckorna i skolan.
• Repetera inför Ringaren i Notre-Dame på Operan (Kom och se kom och se! Oskar göra rollen som soldat jagandes slinkan Esmeralda.)
• Försöka att bli en bättre människa (nåja, ett försök duger väl...)
  

När jag har en dålig kväll brukar det bero på något,
det brukar även resultera i något.
Så även denna gång:
Jag försover mig, har halsont, försöker dansa en dansklass.
Blir obehagligt varm inombords och svettas febrigt.
Sätter mig och går hem efter lunch.
Jag var sjuk för nästan två månader sedan och behöver INTE bli det igen, tack!

Till på köpet börjar min dator kuka ur igen.
Återigen är det skärmen.
Nu blir den vit i kanterna som rör sig inåt tills hela skärmen är vit.
Efter ett tag blir den normal igen.
Den blir även randig i multicolours, samt låser sig i en halvblandning av dessa två lägen som beskrivits. Det luktar inte bra tycker jag...

Velande vacklande verksamhetsångest
Blandad med oförmåga
en gnutta saliv och lite "vad händer?"
Det här blev en jättekonstig
kväll
dag
tillvaro
Känsla av trötthet mentalt
inte fysiskt
fast det borde vara tvärtom
verkligen

Du pratar så sött när du är full
Klarare och mer lättförståeligt.
Det är dig jag tittar på.

Du, du är en älskare i varje stad.
Förklarat tydligt och sakligt i sönderdrucket tal.
Det är dig jag åtrår.

Du är den jag kom hem till varje natt utom en.
En varm och trygg stämma.
Det är du som finns där.

Det är du, du som väntar på mig.
Talar finare än någonsin.
Jag - en frequent flyer,
du bestående stadig.

Senaste nytt från Qruiser.com

Nu kan ditt ansikte bestå ENBART av det kvinnliga könsorganet!
Fantastiskt!

Allas vår "favoritbögbloggare" DennisM har återigen klampat i klaveret till allas fasa (angående Kissies vikt).
Det jag undrar är hur man ens orkar bry sig om att läsa hans blogg.
Om det inte vore för Martins fina fejd skulle jag inte bry mig.
(och att jag ens skriver om honom ger honom uppmärksamhet, vilket är fel)
ÅH VAD VI ÄLSKHATAR DENNISM!

Steg 1 på auditionen gick bra. En ganska simpel teknikklass i modernt följdes av en ganska strikt improvisationsklass (vilket kändes jobbigt med tanke på att jag numera är van vid väldigt fri improvisation).
Martin klippte mig igår, det blev kort på sidorna och i nacken igen. Bild följer inom kort om någon nu skulle intressera sig för detta.
Nu ska jag duscha, sen kanske spatsera runt lite i Malmö stad och känna mig fri i nya punkjeans från Cheap Monday för 100 kr.

Nu är jag i malmö, vilket känns lite förvirrande, men väldigt kul!
Imorgon är det audition med en planerad ditresa nedskriven på papper... inget får gå fel, då kommer denna turist få panik.
Jag känner mig lugn och avslappnad.
Martin har bajsat tre gånger sen jag kom hit.
Jag har bara bajsat en.
Jag har redan fått ett par Acnejeans som han inte kan ha, det är också mycket trevligt!
De är oanvända men en hälla och knappen framtill är förstörda, tack Martins ben för att ni inte passade i byxorna så att visst våld ledde till stor skada. Det blir att sy ihop knapphålet något så att knappen återigen passar. Sedan har jag mig ett par nya oanvända jeans från Acne.
Nu blir det sova. Sova sova sova. SKÖNT!

Update angående tvättstugan:
FOUND!

Det behövdes en annan nyckel, och den finns på Övre Källarplan.

Nu är jag mest irriterad över att min hy är så dålig lagom till att man ska åka till Malmö och att min ljusblå buttondown skjorta från GAP har en mystisk ljusbrun fläck framtill som inte går bort i tvätten. Detta är en fläck som aldrig kommer gå att få bort?!
STOR sorg infinner sig i mitt sinne

Såhär vill jag att mina tidiga vår ska se ut
(Jag måste verkligen testa att bli platina i vår igen, och inte ge upp efter första försöket och stanna på orangebrunt i två månader innan jag rakar av mig allt)


(1-3 Michael Oats, 4 LYNN and HORST, 5 k a t e l o v e s m e)

Hur gömmer man en tvättstuga?
Förra söndagen, när jag för första gången satte min fot på Tulegatan 34 möttes jag av en kvinna på bottenvåningen som sa:
Hej, jag är nyinflyttad sen idag, du vet inte var tvättstugan finns?
Jag: Tyvärr, jag är också nyinflyttad sen idag... jag har ingen aning.

Idag, sex dagar senare, har jag fortfarande inte löst problemet med den försvunna tvättstugan.
Det finns två källarplan, tre röda järndörrar på varje plan och jag har tre nycklar.
Man tycker ju att åtminstone en nyckel borde passa i något av låsen på de röda järndörrarna.
Gör någon av de tre nycklarna det? Nej, självklart inte.
Jag bor alltså i ett hus som ska ha en tvättstuga i källaren, vilket av planen vet jag inte än och vilken av dörrarna denna stuga gömmer sig bakom vet jag inte heller.
Det är som en skräckfilm.
Jag har utfört Operatin: Finding washingmachine 1 och Operation: Finding washingmachine 2. Utan någon som helst lycka.
Operation: Finding Frisk (som i Laila Frisk, tanten jag bor med för tillfället) var utan lycka också. Hon är spårlöst försvunnen från lägenheten.
Laila, where are you?

Uppdatering följer...

Efter att ha sett I taket lyser stjärnorna på Filmstaden Sergel på hötorget kunde jag konstatera två (2) saker:

1. gå aldrig till den biografen, risken att din filmupplevelse förstörs på grund av empatilösa människor under 18 är överhängande. Jag ska försöka att skriva till SF och be dom införa en ny regel på alla biografer i landet: Alla filmer som inte är familjekomedier, eller komedier eller animerade barnfilmer ska ha en åldersgräns på 18 år eftersom att (självklart en grov generalisering) ingen under 18 har utvecklat tillräckligt med empati för att förstå film eller andra människor och deras vilja att faktiskt vilja SE filmen man betalat 95 kr för att titta på.
2. Gud vad jag är glad att jag 1. inte har en mamma döende i cancer, 2. inte är 14, 3. önskar att jag kom ut tidigare så att jag hade haft något slags kallat "liv" när jag var 14.
   Det jag relaterade mest till var när Jenna står ensam mot en bokhylla med en folköl i handen och ser bortkommen ut. De flesta gånger jag försökte att vistas någon annanstans än utanför mitt pojkrum, läsandes serietidningar eller rita, på exempelvis en fest slutade det med att jag gick hem efter att ha blivit kallad bögjävel av någon.

Nu var inte detta menat att bli ett klagande inlägg, kvällen slutade ändå fantastiskt med ett frieri från ett berusat Kalmar. Med ens sprider sig en kittlande, livrädd känsla i min kropp...

Nej men, det verkar som att man slipper gå till Lino något mer.
Skvaller skvaller, Lino läggs ned.
Det känns ju lite spännande måste jag säga.
Denna bespottade (av mig med flera) klubb läggs ner efter hur-många-år-igång?
Det finns tydligen en Gud...

Du märkte det nog inte
men samtidigt som Zeus klöv
The children of the Sun i två
grät jag mot din axel
Med show me your sad eyes
kändes det än mer fullbordat
Konstigt det där egentligen -
kär?

Om en vecka befinner jag mig i Malmö.
Tisdag till söndag.
Endast en dag uppbokad med diverse auditionaktiviteter.
Annars är jag fri som en fågel.
Minisemester (med väldigt mycket frånvaro i skolan som följd).
WOHO!
Jag hoppas jag inte lyckas spendera ALLT för mycket pengar... eeeh.

Liksom den första morgonen i Högdalen
vaknar jag den sista med att höra samma gamla stön.
Men det gör inget.
Jag flyttar nu.
Känslan är obeskrivbart skön.