Lördag:

På dagen gjorde vi lite ärenden, sedan åkte vi för att titta på Hannas match. Den första matchen i USA för övriga familjens del. De förlorade med 3-0 mot det näst bästa laget i deras serie. Skittråkig match (och jag brukar inte tycka fotboll är kul, men detta var astråkigt eftersom att de spelade så otroligt dåligt).

Sedan bar det av mot KP i Hannas lag som hade Halloweenfest.

Jag sminkade mig till docka och vi åkte iväg ganska sent.

Väl där kändes det som att gå genom rutan in i en Highschool film.

Helt crazy! Det kändes som att jag betraktade allt utifrån utan att vara där själv.

Jag drack äppelvodka och mådde illa.

Somnade på en soffa vid halv 5 med linserna halvt intorkade i mina ögon. Vaknade till några minutrar senare av att en mystisk kille däckade i soffan bredvid mig, eller snarare vid mina fötter. Han la sig bara sonika ner och somnade på stället. Det kändes som att det kunde fått en homoerotisk touch till festen, men så blev aldrig fallet (jag fick för mig att många killar på festen var bögar av okänd anledning. Antingen är det för att de dansar väldigt bra, eller så är det för att de klänger överdrivet mycket på tjejerna och juckar överdrivet mycket på dem. Intressant var detta fenomen iallafall).

Söndag:

Vaknade obakis (eftersom att jag inte druckit så mycket) men helt slut i kroppen och i ögonen. Vi åkte hem vid 9 eftersom att vi lyckades vakna ganska så samtidigt (vi är Jag, Hanna och Katie).

Familjen bestämde att vi skulle åka till Newport Beach, vilket var väldigt skönt.

Däckade på stranden i 1,5 timma och vaknade brunare och mer utvilad. Passade också på att bada en sista (?) gång i Stilla Havet med syster i vågor. Skönt som fan!

(jag orkar inte skriva utförligt om min resa, känns väldigt ointressant på något sätt, därav den korta meningsuppbyggnaden).

På kvällen åt vi på en väldigt mysig italiensk restaurang där många kändisar tydligen ätit (kunde märkas på alla bilder som satt uppe på kändisar med autografer).

Måndag:
Vaknade relativt tidigt (vi har gått upp senast 9 varje morgon här) vid 07:30 typ för att vi bestämt att vi skulle åka till West Hollywood för att se Melrose Avenue och Melrose Place. Ganska svårt att bara åka till en gata sådär för att hitta bra shopping. We ended up på Melrose Center som är ett Mall (självklart). Jag shoppade självklart en massa och kände mig ytterligare en gång tillfredsställd. På kvällen såg vi en till fotbollsmatch som Vanguard förlorade med 1-0 (denna match var också cptråkig och helt orättvis i slutresultat eftersom att Vanguard ändå spelade mycket bättre).

Tisdag:

Vi åkte in till Los Angeles för sista gången för nöjets skull på denna resa. Vi åkte mot West Hollywood och gick ut på Walk of Fame. Allt var mycket mer annorlunda än jag trodde, det är mer crowded liksom. Husen står ganska nära gatorna så trottoarerna är ganska smala, och så är det stjärnor överallt. Det var inte speciellt glamoröst som jag trott att det var. Kodak Theatre var ungefär som ett Mall, och Chinese Theatre som ligger bredvid och väl är mer känd på grund av utseendet var ganska litet också.

Vi bestämde oss för att vi var tvungna att ta en Star Tour för att få åka upp i Beverly Hills och Bel Air för att se kändisars mansions.

Vi åkte i över två timmar, såg en massa svulstiga hus, noll kändisar. Det var ändå ganska kul för det känns som att man gjort det man bör när man är i L.A. första gången.

Jag shoppade upp i princip alla mina sista pengar under dagen och på kvällen.

Jag har shoppat för 8000 ungefär, vilket är hysteriskt kul!

Tisdag:
Vi tog bilen till Anaheim och Honda Center (hemmaarena för Mighty Ducks och Los Angeles Lakers) för en preseason match mellan Lakers & Utah Jazz. Det var inte alls speciellt mycket folk, men ändå var det väldigt kul att ha sett en riktig NBA-match i USA live! En söt 11 årig mexikansk flicka sjöng den amerikanska nationalsången och allt kändes väldigt filmlikt. Cheerleaders, snabbmat, basketlinnen på publiken och galna människor som blir filmade efter varje period och gör crazy saker. Det var som man kan tänka sig att en match går till när man ser bilder på tv. Lakers förlorade och spelade skitdåligt (de låg under från början till slut).

Det roligaste att titta på var cheerleaderna som tog av sig mer och mer plagg för varje period som tog slut. Cheerleaders representerar verkligen dubbelmoralen och sexismen i det amerikanska samhället. Vi diskuterade huruvida cheerleaders skulle få stor positiv uppmärksamhet i sverige eller inte. Vi kom fram till att det i Sveriges rådande väldigt-mycket-mer-jämställda-land än USA inte skulle tas emot med öppna armar. Ord som sexism, nakenchock, kjoltappning och rubriker som "här blottar sig unga flickor för pengar lagligt" skulle vara definitiva. Det intressanta med den amerikanske cheerleaderkulturen är också hur fel det känns att 16 åriga tjejer exponerar sina kroppar på det sätt de gör, samtidigt som man i USA hela tiden påpekar återhållsamhet, vikten av oskuldsfullhet och undvikandet av male-female kontakt för att vara så "fin" som möjligt. Kanske beror det på att man i Sverige är väldigt mot sexism överhuvudtaget och försöker att motverka det överallt, så det kanske är därför jag reagerar på det (jag skyller alltså detta på min svenska uppväxt). Egentligen tycker jag att det är väldigt kul med sexualisering och anser att Sverige som land är ovanligt konservativa när det kommer till det. If you've got it, flaunt it är ett uttryck jag gillar till en viss gräns (självklart gränsen lagom).
Onsdag:
Mamma, jag och pappa tog bilen in till L.A. för att åka till China Town, vilket var jätteenkelt att hitta till (överhuvudtaget är det väldigt lätt att hitta i USA har vi märkt). China Town var väldigt litet här i L.A. (New York är säkert 5 gånger så stort) och ganska skabbigt. Jag shoppade ett par riktiga "kinesskor" (typ kung-fu skor). Sen åkte vi hem, eller trodde att vi åkte hem. Pappa svängde fel i en korsning och helt plötsligt befann vi oss i de djupaste hispanickvarteren utanför downtown L.A., så på grund av en felsvängning fick vi se de kvarteren också.

På kvällen hämtade vi Hanna igen som kom med meddelandet att de inte ska ha någon skola förrän på måndag då vissa rum på skolan har aircondition som tar in luft direkt utifrån (det rekommenderas att man inte ska vistas utomhus och andas in luften, vilket vi struntar i självklart). Vi drog till en mexikansk restaurang som låg nära hotellet och avnjöt en ganska, eh, trevlig middag med två goda efterätter.

Torsdag:

Efter att Hanna tränat till 11:30 bestämde vi oss för att dra till Santa Monica, något man absolut inte får missa om man åker till California. Vi åkte längst bort på Santa Monica beach, parkerade bilen och låg på stranden i några timmar. Sen skulle vi åka genom L.A. för att ta oss till Citadel Outlets (ett stort outletområdet utanför stan), men vi åkte fel och råkade av misstag åka upp i själva Santa Monica stad. Ett misstag som kom att visa sig bli helt fantastiskt.

Efter att ha åkt förbi några väldigt fina hotell och intressanta hus parkerade vi bilen då vi såg Santa Monica Pier, den väldigt välkända piren. Kulturserier som påverkat vår ungdom likt Pacific Blue, Baywatch och O.C har utspelats på detta underbara ställe. Piren var väldigt fin, och det var inte allt för mycket folk heller. Vi åt den mest fantastiska middagen under resan hittills längst ut på piren, avnjöt den med musik i bakgrunden av en man som spelade gitarr och sjöng (jag köpte hans homemade CD som faktiskt är skitbra) och såg en röd sol försvinna bort i dis vid horisonten.

Fredag:

Fredagar = Disneydags.

Denna gång deluxe!
Vi tog bilen i 20 minuter till Anaheim och Disney Land. Helt fantastiskt!
Det var väldigt mycket folk, och väldigt varmt de första timmarna vi var där.

Vi åkte de flesta karusellerna och såg det mesta i parken, som var mindre än man tror att den bör vara. Köpte lite presenter, eller okej; en present och två presenter till mig själv. Kvällen på Disney Land avslutas alltid med ett fyrverkeri deluxe DELUXE. En livs levande Tinkerbell flög omkring på en vajer, fyrverkerierna flög och allt var väldigt Disney-overthetop och underbart som det bara ska vara!

Costa Mesa, OC, CA: (sammanfattning av tre första dagarna)
Anlände i lördags kväll vid 19-tiden.

Blev hämtade på LAX av Hanna och Damia.
Lördag kväll bestod av ganska sen middag på hotellet och sen stupa i säng på rummet.


Söndag = Huntington Beach. Stränderna här är amazing. Huntington Beach har en känd pir som vi naturligvis vandrade på.
Jag lyckades bränna mig (självklart) av att vara ute i solen hela dagen utan solskydd. Fick fina märken av mitt linne (jag använder nästan aldrig linnen egentligen, och kommer nog aldrig mer att använda ett linne igen. Jag hatar linnen!)
Kvällen ägnades åt att åka vi till Irvine Spectrum, ett shopping center någon mil från hotellet.
Helt ok ställe, dock relativt litet mot dagens möte; South Coast Plaza



Måndag = South Coast Plaza är USA's näst största Mall/Shopping Center. Butiker alltifrån Jimmy Choo, Louis Vuitton, Marc Jacobs, Chanel, Sears, H&M, Zara, Victoria's Secret osv osv osv. De flesta märken värda namnet fanns på stället, plus andra budget affärer.
AMAZING! är rätt ord för stället.

NK, släng dig i väggen [gånger] 81618756 tusen.


Jag insåg även hysterin med hur mycket jag vill konsumera. Jag har ändå lyckats skrapa ihop mer pengar än jag trodde skulle vara möjligt innan resan, men känner ändå att jag har väldigt lite pengar om man ser till utbudet av affärer som ändå existerar. På något sätt tänkte jag innan att: "äsch, SÅ dyrt kan ju inte alla fina märken vara". Men nu inser jag hur hysteriskt mycket pengar en liten ful väska från Louis Vuitton kostar. Det är helt sinnesjukt stört, med tanke på hur fula väskorna är.
Jag har dock sett en hel del väldigt snygga kläder som är svindyra. Var inne på Barney's och hittade en jacka för dryga 3000 som jag troligtvis kommer köpa, en annan jacka från Prada för $ 450, vilket är cirka 4500 kr. Prada-jackan är sjukt snygg, men självklart totalt för dyr för mig.

Jag har länge velat ha en digital systemkamera, och självklart hittade jag Canon EOS för cirka 6000 kr (halva priset ungefär mot hemma), men jag har inte direkt råd att köpa en sådan. Eller det skulle jag ha om jag verkligen vill ha det över allt annat. Men jag shoppar hellre en massa kläder än att köpa en kamera just nu. Jag ska troligtvis köpa en digitalkamera istället för 1200 ungefär (också halva priset mot hemma).

Det som är intressant med USA är ändå hur trevliga människorna är, hur billigt det är på vissa ställen, och hur mycket mat man får på sina portioner.
Och för att besvara en vanlig fråga (?), Jag har faktiskt ännu inte sett någon sjukligt obese människa här. Jag är själv förvånad. Eller jo, jag har sett 3 stycken som har varit riktigt tjocka, men jag förväntade mig att se många fler. Sunny Cali' är nog inte fetmans hemtrakter direkt.

Imorgon blir det Lakers-match inne i Los Angeles. Även fast jag aldrig varit riktigt intresserad av basket så ska det bli häftigt att göra något riktigt amerikanskt.
Jag ska nog köpa mig en Lakers-keps bara för att också...


(btw så brinner halva södra Kalifornien också, det luktar brandrök och kommer nog fortsätta att göra i några veckor till säger folk. Men ingen eld är nära oss, än.)

Rättelse till gårdagens/föregående inlägg:
Citatet ska lyda; "Jag är bara en liten pojke..."


Idag addade min sånglärare/mentor/gudinna i sång/lärare/arbetskamrat/hobbypsykolog Johanna mig på Facebook. Intressant faktiskt eftersom att vi redan hunnit konversera om våra körlektioner och hennes tävlingsinstiskt mot sin sambo och omvärlden. Jag fick mer beröm än jag någonsin fått av henne, PÅ FACEBOOK.

Är det bara jag, eller verkar det som att komplimanger mer och mer kommer via cyberspace istället för reality? När till och med min lärare, som jag träffar dagligen, kan berömma mig mer än hon någonsin gjort på riktigt på en hemsida är livet på väg var då?
Jag blev hursomhelst hysteriskt sjukt glad av det hon sa, och detta kommer VERKLIGEN att sporra mig till att sjunga arslet av mig fram till London-resan efter nyår.

Helt plötsligt förstår jag mig mer på henne än jag någonsin gjort (dock inte bara efter meddelandet, men efter den här veckan i övrigt också). Tack för det Johanna!
*cpglad glad gubbe*

Helgens mening var min:
Jag är bara ett litet barn..

Jag var full, självklart, och apatisk. Intressant.

Dagens ord idag (som jag glömt bort var också bra), något i stil med:
Don't do it fjolligt.

Nu kändes det helt fel... så sa jag inte alls, och eftersom att jag inte kommer ihåg det så var det troligtvis väldigt onödigt att lägga på minnet.
Nu ska jag sova, nya morgonrutiner med promenad 07.00-07.30 varje morgon.
Intressant ska det bli, men jag ska fan se till att palla det, jag måste (för min egen skull)

Veckan har varit intressant.
Måndag till onsdag bestod av obeväpnad scenkamp med Peter "Peppe" Östensson.
Han har gjort det mesta i Hollywood och med de flesta. En otroligt ödmjuk och trevlig människa.

Idag, fredag, har jag druckit drinkar och rödvin med Ulrika, Robert&Nenad (som kommer sitta ihop den här helgen) och Mads. Ulrikas rosa mixer kom till sin rätt för första gågnen sen hon köpte den. Fruktiga drinkar av alla dess möjliga slag blandades, och de flesta smakade smält isglass.

Nu känner jag mig lagom berusad på en skönt avslappnad nivå.
Jag, Ulrika och Mads gick ner till bryggan nere vid viken och tittade på stjärnhimlen som var fantastiskt vacker. Jag såg två stjärnfall och känner mig otroligt romantisk och finstämd just nu.
Ibland förvånas jag faktiskt över hur vackert det kan vara när man tittar upp på något som troligtvis dött för hundratals år sedan...

Den beryktade filmen (du måste vrida på huvudet för att se bra)

Observera noggrant händernas placering och vinkel ovanför mitt skrev:

Fredag 5/10 - Underliciousbart CRAZYBACK!

Först såg jag den makalöst fantastiska föreställningen Cullbergbaletten 40 år.

Sedan åkte The Holy Threesome hem till Linnéa för lite förfest.

Väl där inmundigades alkohol av diverse kvalité och sort, sedan drog vi oss utåt till Invito.

Väl där fortsatte jag att inmundiga alkohol OCH för första gången i mitt liv bestämmer jag mig för att bjuda en massa människor på alkohol. Jag har fortfarande inte fått någon ångestattack över detta utan är fortfarande glad (jag har inte tittat på mitt konto än).

Träffade Ingrid ute och sms:ade Mia (tror jag. Lite svagt minne där). Sen beklagade jag mig över att Jenny inte var kvar där (min andra danslärare), sen drack jag lite mer. Sen skulle vi hem, men först ett pit stop på McDonalds. Väl där började jag beklaga mig över deras "Nattpriser" som är meningslösa och dyra.

Vi ringde taxin igen (som redan åkt ifrån oss) och fick vänta på den i 20 minuter. När vi sitter och äter vår mat och väntar kommer någon snubbe fram och ställer sig bredvid oss. Jag säger:
FÖLJ MED OSS TILL STRÖMBÄCKS FOLKHÖGSKOLA!

Han pekar finger åt mig och jag säger:
"Han pekade just finger åt mig" *ledsen glad gubbe*
Då utlöstes bomben med adrenalin och manlighet hos mitt lilla entourage. Johannes skulle slåss, och hans kompis Nisse också. Mads går emellan, Robert, Ulrika och Emilie också.

Emilie, den underbara, petita lilla dwarflingen slänger sina saker på marken och skriker:

NEJ NU JÄVLAR! med sin mest manlig röst.

Jag sitter kvar och äter mina pommes och dricker min äckliga Cola light och beskådar spektaklet som jag startat som om det vore en film.
Killen ska ringa sin vänner och slåss och folk hetsar och skriker. Johannes går och hämtar polisen som kommer halvspringandes med Johannes mellan sig. De pratar i sina händer sådär som bara poliser kan göra utan att det ser stört ut. Johannes säger: HAN DÄR!!!! *pekar på killen*

Polisen tar tag i killen och går därifrån med honom, samtidigt kommer vår taxi.

Jag placerar mig så att jag sitter bakåt (ingen bra idé eftersom att jag inte kan åka så nykter).

När vi kliver/rasar ur taxin går jag med raska steg mot mitt hus med orden: jag måste spy...

Någon vrålar: neeeej Oskar! Vi ska äta i Smältan NU!
Jag: jag pallar inte...

Går in i mitt rum, låser, går in i badrummet och tror att jag ska spy av mig själv. Eftersom att jag märker att jag inte gör det så stoppar jag fingrarna i halsen och spyr cola/chips-substans.

Sen lägger jag mig tydligen på min säng och däckar. Ena benet utanför sängen, byxorna nere vid fotknölarna (jag måste ha kissat innan jag däckade) och skjortan på fortfarande.

Det jag inte vet är att Ulrika och Mads hoppar runt på skolområdet och är fulla.

De bryter upp mitt fönster eftersom att de ser att det lyser i mitt rum. Väl innbrytna upptäcker de min avdäckade skepnad snarkandes på rygg i min säng. Ulrika, som den fantastiliciouska människa hon är, tar upp sin mobil och filmar/tar kort på mig där jag ligger. Jag har sett filmen och man hör både mina snarkningar och Ulrikas near-to-death-experience av andningsnöd vid för mycket skratt.

Ulrika ska skicka filmen till mig så jag ska försöka att lägga upp den här på något sätt!
Tilläggas bör att alla jag pratat med idag har sjukt ont i nacken och halsen, och deras vader är spända som fiolsträngar. Det är troligtvis från vår övning "Leka Disco" på fredagsförmiddagen... men det är en helt annan historia!

Summa sumarum:
SKITKUL kväll med allt för mycket slösande av pengar man inte har!

I FUCKING LOVE IT! (och jag har faktiskt fyllt 20)

(I skrivandets stund har tre bananflugor cirkulerat runt mig. DET ÄR ETT TECKEN!!!!!!)

Emilie har skickat roliga bilder till mig, plus att AnnaPe har lagt ut fyllebilder på mig från i somras på Fäjzbook som jag aldrig tidigare sätt. AnnaPe försöker även att förtala mig och säger till min syster att jag då var den fullaste kille hon någonsin träffat. Det kan VERKLIGEN inte stämma tycker jag. Fast i och för sig, det var den kvällen jag åkte hem halv 12, spydde en massa och däckade på tvären med katten bredvid mig i mina föräldrars säng från Hästens.

AnnaPe och Emilie är två fantastiska kvinnor!

Där sant som ryktena säger...

jag fyller 20 idag.

Fick ett stort och jättefint kort av mina föräldrar, som jag självklart grät till när jag läste.

Fick ett kort av min moster också.

Sen åkte jag självklart för att shoppa lite presenter till mig själv (resan till L.A. är den STÖRSTA och bästa present jag någonsin fått, så jag fick köpa lite fysiska ting jag har nytta av NU för stunden) och även lite alkohol.

Nu sitter jag och dricker Martini Asti, äter brieost som luktar sperma och inser att livet är ganska bra ändå tror jag. Vardagsdekadensen är ju trevlig liksom...