Ikväll rämnade min världsbild lite. Faktiskt.
Jag är nog mer naiv än jag någonsin trodde att jag kunde vara.
Det är inget jag tänker skriva om.
Jag skriver mest ned det för att det är bra att komma ihåg viktiga händelser i sitt liv, ifall man någonsin glömmer bort det...

ett avslutande citat från en passande sång känns lämpligt och lagom pretantiöst:

Hear my song, it'll help you believe in tomorrow.
Hear my song, it'll show you the way you can shine.
Hear my song, it was made for the time when you don't know where to go.
Listen to the song that I sing... you'll be fine.