Vackra ögonblick i mitt liv (verkligen helt utan inbördes ordning):

• När Marcus tog tag i min hand när vi halvlåg/halvsatt och pratade om livet

• När jag såg Atonement och grät floder i min egen säng

• När jag trodde att jag var kär i Henrik

• När jag grät samtidigt som Henrik trängde in i mig för sista gången (trodde jag då)
  

• När min mamma grät över att jag kom ut som bög
  

• När jag för första gången klarade av att göra en trippelpiruett

• När Emma skickade ett sms och frågade om jag ville flytta ihop med henne på Lidingö

• När jag och Hanna pratade om hennes bitterhet och jag för första gången kände att jag verkligen förstod mig på min egen tvillingsyster.

• När jag skrek "JÄVLA SADIST!" till min pappa efter ett karateträningspass som 11 åring.
  (Det är fint mest för att det verkligen inte var jag att skrika sånt som barn)

• Varje gång mina föräldrar tittar mig i ögonen och säger att de älskar mig enbart för att jag är deras och en helt unik människa.