Jag insåg att det troligtvis stämde!
Först stöter vi på Ingrid och Jenny, våra danslärare. Både Robert och jag hamnade i något slags apatiskt chocktillstånd och jag upprepade mantrat: vad gör ni här? vad gör ni här? ungefär 15 gånger innan chocken var över mig. Då började vi dansa istället.
Lite senare går Robert och jag ÅTERIGEN fram till DJ:n och ber om BRA musik istället för 80-tals tjaffs som är värdelöst. Då säger DJ:n, "jag kanske inte kan göra er kväll bättre med musiken, men jag kan introducera er för den mest fantastiska människa på detta ställe. Hon kommer garanterat göra er kväll bättre."
Bredvid står en korthårig, blond kvinna som är ganska lång och skitsnygg:
-"Hej, Oskar", säger jag och sträcker fram min hand.
-"Hej, Oskar", säger jag och sträcker fram min hand.
-"Frida Hyalkfbnadkvb"
-"VA?", säger jag
-"Frida Hyvönen"
-"Frida Hyvönen"
Jag: ....... OKEJ!
Vi blir alltså presenterade för artisten Frida Hyvönen. Hon var CPSNYGG och skittrevlig och ödmjuk. Jag fick fram en massa meningar om att jag visste vem hon var och att jag hört henne, "tror jag". Sen så pratade vi en massa med henne. Hon var nog den jag pratade mest med igår kväll. Hon var skittrevlig.

Det gick inget vidare kan jag väl säga, men hon var ändå skittrevlig och underbar. Hon tyckte att jag var vacker och underbar, sen tog hon mig på rumpan.
Kvällen slutade som vanligt, utan ragg, men jag var ändå glad. För som jag konstaterade för Frida så har jag ändå mitt på det torra (typ).
2 comments:
Ja hon verkar ju fantastsisk. Är hon upptagen? ;)
"På det torra"? Hmm... o:
Post a Comment