Igår när jag satt på en buss tittade jag mig blind på en kvinna.
Hon såg väldigt södermedia ut, med stora svarta plastbågar, mörkbrunt hår.
Väldigt väldigt söt.
Hon tittade på mig också.
Och, jag tror att det faktiskt inte var någon vanlig blick, alternativt vem-fan-är-du-blicken.
Jag tror det var spana-in-blicken som var påkopplad. Det kändes väldigt märkligt att sitta och småle mot någon av motsatt kön på det där viset.
I morse väcktes jag av ett sms från en annan kvinna som häromdagen hade ett spännande förslag.
Vad är det med kvinnor och helt plötsligt ÄNNU en gång börja tvivla på min läggning?
Man tänker, tänk om det djupt inne, efter fyra år av bögande, döljer sig en man som vill ha lite busmus?
(Det tål att tänkas på)