Efter en snabb kalkyl i mitt huvud har jag kommit fram till att ett köpstopp på två månader är det enda rätta. (Annars kommer jag inte ha några sparpengar kvar till sommaren.)
Jag kommer alltså vara köpfri från och med den första januari till den 31 februari.
Det måste ta ett slut, "det", köphetsen.
Den eviga lilla tillfredsställelsen i något nytt, något fint, något blänkande, något jävligt onödigt.
Jag har alla kläder jag kan tänkas behöva; tröjor av alla dess slag, byxor av alla dess slag, jackor av alla dess slag, träningskläder av alla dess slag, skor av alla dess slag, kalsonger av alla dess slag (dock inte en sån där spännande push-upkalsong!) och strumpor av alla dess slag.
Med andra ord behöver jag inte några kläder.
Jag har allt jag behöver i materialistisk synpunkt; en fungerande telefon, en fungerande tv, en fungerande dator.
Med andra ord behöver jag inget hårt (Nåväl... *phnizz*).
Jag behöver ingenting (förutom en pojkvän).
Därför läggs mina pengar i början av det nya året enbart på mat och alkohol.
Oh, how vicious I'm gonna be mot min omgivning.
(Jag ber om ursäkt i förväg!)